Ångest, Värdelöshetskänslor, Depression
Hejsan Mona!
Hoppas allt är bara bra med dig!
Ja nu pratade jag ju precis med dig, men jag tänkte jag skriver lite ändå.. har tänkt och skriva till dig så länge åsså har tiden bara rusat senaste tiden) För jag ville att du skulle veta att som jag känner idag är en stor skillnad som jag inte kan säga nog hur glad jag är för och att jag kom till dig. Det är för mig en sån otrolig lättnad!
Jag mår bra..riktigt bra dag! Det började kännas annorlunda direkt och har fortsatt!
Nu kanske du tycker att jag låter helt flummig haha men kan ju inte ljuga det är så här jag känner..
Allting känns så annorlunda sen jag var hos dig. Jag är annorlunda…saker har släppt som jag har burit på länge. Det är som att jag städat ut och släppt en massa gammalt som har legat i vägen och äntligen kan jag leva mitt liv som jag vill..och känna vad jag vill..och våga! Som en nystart.
Jag känner annorlunda inför så mycket nu utan gamla rädslor, blockeringar och negativa värdelöshetskänslor som jag aldrig lyckats bli av med förr hur jag än försökt.
Idag känner jag mig som mig själv och from nu tänker jag äntligen bara göra vad jag vill och se till att jag mår bra. Tror jag mer bryr mig om vad jag vill göra än att titta på omständigheterna. Jag känner också mer helheten av mig..jag kan verkligen känna hur jag inte bara är en fysisk kropp just här och nu. Allting är mycket mer flytande. Jag ser mer och större perspektiv, fler aspekter..inte lika smalt kanske man kan säga. Inget känns lika fast. Jag tycker också att det är mer synkroniciteter och kopplingar nuförtiden. Det är också lättare att se bakåt i tiden och se sammanhangen och trådar på sånt som har varit. Well well jag kanske inte ska flumma iväg för mycket men det är påtagligt!
Vet inte vad riktigt som hände och det behöver jag väl inte heller, men jag är så otroligt tacksam för alla trådar hit och dit genom svartsommaren och hösten som ledde till att jag kom till dig. Eller snarare som att nån slog mig i huvudet och sa nääär ska du lyssna kom igen!
När jag hittade det här och allt annat på vägen var det som att jag hittade hem. Sånt jag letat efter hur länge som helst. Det gick helt enkelt upp ett ljus och jag kände såå starkt att jag bara måste spinna vidare på det här och jag ville träffa den ena och den andra jag läste och hörde talas om. Som att ha varit tok hungrig alldeles för länge och äntligen hitta det man behöver..Jag slukade info om allt dag och natt och hade jag en fråga hittade jag ett svar. Vet inte hur många nätter jag suttit vaken med värsta gåshud av du vet..när nåt bara går rätt in eller är så spännande.
Jag vill inte riktigt tänka på hur allt var innan, hur svart och jobbigt upp och ner i somras och höstas. Jag vet att jag inte hade orkat med det länge till och eftersom jag har varit i svängen av att ha mått dåligt i så många år sökt hjälp pratat med otal läkare som gav sina mediciner i flera år utan att ha blivit av med skiten…inga piller kan ta bort sånt..så kände jag mig hopplös, för man kommer till en punkt när man inte orkar leva i det upp och ner längre och känner att om det här är jag..om det här är livet så vill jag inte vara med längre..eller kanske snarare det går inte längre. Det är inte naturligt att leva med all den ångesten och annat.
Det här är naturligt. Det kan jag säga att som jag känner nu är wow..ok är det här naturligt..lever känner andra så här, utan ångest?
Det är varken roligt att berätta eller läsa tråkhistoria om anorexi, bulimi, depression, ångest och panikångest som började när jag var 19. Det säger sig självt att det var riktigt tungt periodvis och mycket upp och ner. Det handlar ju inte ens om maten eller vikten utan om hur man mår av en eller annan anledning och det är väl det jag aldrig riktigt blivit av med under alla årens lopp. Jag har ändå gått i 3 långa behandlingar och legat inne en period när anorexin var som värst. Träffat många läkare och blivit van vid att alla vill skriva ut ångest sömn och depressions piller.
Jag har varit mycket mycket bättre senaste typ 2 åren, men inte helt bra.. Jag kan ärligt säga att det som varit det bästa senaste åren på alla vis är dansen..lycka rakt in i själen)
Jag tror att tillräckligt mkt av kärnan fanns kvar för att det skulle bli bara totalstopp i somras och det var bra. Det var det bästa nu i efterhand. Kändes som att jag gav upp och inte orkade leva med att kämpa emot nånting längre.
Så idag kan jag helt ärligt säga att jag är 100% frisk, mår bra och det som var det som liksom gnagde i mig och hindrade mig från att leva riktigt är borta. Det tog ett tag innan jag vågade säga det men nu vet jag att det inte bara var en period.
Vet du att från första dagen jag var hos dig har jag inte känt ett endaste behov av att ta några sömnpiller eller ångesdämpande. Det är borta. Allt slags sug och behov av att stänga av det som störde mig finns inte längre. Mörka tankar når mig inte som förr, finns inte. Jag känner mig inte ensam längre. Jag har inte heller en endaste dag hetsätit strulat med maten eller ens tänkt tanken. Inte en enda gång och det har inte hänt mig sedan innan jag blev sjuk när jag var 19!!!
Jag känner däremot av allt bra och ljust i världen mkt bättre varenda dag.
Jag har ett lugn i mig som jag inte haft förr, men med mkt mer lust och energi till saker. Jag sover bättre även om jag har perioder där det typ hehe inte går så bra..
Stress mardrömmar som störde mig förr är borta också från dag ett! Ryggont i ländryggen är borta, fanatiskt kli på benen borta, tappa hår borta. Yrsel i huvudet är borta…Jag kan nog gör en lång lista haha..
Men jag tror det här mailet blev lite långt ändå. Tänkte bara att det kanske var kul och höra att tack vare dig så mår jag så enormt mycket bättre idag än vad jag kunnat drömma om så tusen tuusen tack för allt!!!
Bless kram och ha det så bra:)
Camilla